Ducky

Den här artikeln gäller företag i Norge.

Vanliga frågor

I den här artikeln har vi samlat frågor om klimatrapporteringsverktyget.

Datakvalitet och metod

Hur beräknas CO2-utsläppen? Finns det en omräkningsfaktor på kontonivå?

Växthusgasutsläppen beräknas utifrån transaktioner på olika SAF-T-konton i bokföringssystemet. Varje SAF-T-konto har tilldelats en eller en kombination av flera utsläppsfaktorer, utifrån vilka utgifter som normalt bokförs på de olika kontona. För vissa konton använder vi en viktning av utsläppsfaktorerna, där det finns livscykelanalyser och konsumtionsstatistik.

Transaktionerna summeras månadsvis per konto och justeras för konsumentprisindex och energipriser.

Varför används SAF-T-konton för att kategorisera utsläpp?

SAF-T-konton måste finnas tillgängliga i bokföringen om norska Skatteetaten begär det. Alla norska bokföringssystem kan därför exportera en standardiserad SAF-T-rapportfil (XML-format). SAF-T-konton kan användas som grund för ett enkelt men komplett och jämförbart växthusgasbokslut.

Varje bokföringssystem ansvarar för SAF-T-ID-kategoriseringen i sitt system, och redovisningskonsulten eller ekonomiansvarig kan enkelt aktivera automatisk kategorisering av SAF-T-konto-ID.

Vilken SAF-T-version använder ni?

Vi använder den nya SAF-T-versionen 1.3, med 4 siffror. Det är den senaste standarden och ska enligt lag vara implementerad i alla bokföringssystem för skatterapportering från 2025.

Vilka databaser använder ni?

Vi använder EXIOBASE för utgiftsbaserade utsläppsberäkningar.

Använder ni en produkt- eller sektorbaserad metod för att uppskatta utsläpp?

I EXIOBASE finns det två uppsättningar input-output-modeller och utsläppsfaktorer:

Transaktioner mellan industrier (IXI)

  • Datasetet visar hur mycket en industri levererar till eller köper från en annan industri

  • Klassificerat i 163 NACE-kategorier, som motsvarar de branschkoder som används av Brønnøysundregistrene

Transaktioner mellan produkter (PXP)

  • Datasetet visar hur mycket av en produkt som används för att tillverka andra produkter

  • Klassificerat i 200 CPA-produktkategorier

Ducky använder IXI-versionen av modellen för att beräkna utsläpp på kontonivå i klimatrapporteringsverktyget.

Gör ni anpassningar av utsläppen i kategori 3.1, varor och tjänster, till exempel utifrån vilken bransch företaget tillhör? Det som köps in av en liten stålproducent skiljer sig ju mycket från vad ett IT-företag köper in.

Vi erbjuder ännu ingen anpassning av kategori 3.1. Vi ser att det går att differentiera utifrån sektor, och vi för en dialog med affärssystemen om att ta fram konsekvent information om leverantörer. Det är ett bra steg på vägen mot att fånga upp information på radnivå i fakturor.

Kontona i bokföringen är indelade för redovisnings- och skatteändamål och skiljer på till exempel olika momssatser. Kategorin för inköpta varor går inte att differentiera utifrån hur kontona är uppbyggda, medan det finns något mer detaljerad data om olika tjänster.

Roadmap och möjligheter framåt

Kommer verktyget att fokusera på att följa förändring över tid? Ett känt problem med utgiftsmetoden är att pengar som läggs på mer klimatvänliga alternativ kan leda till högre utsläpp, till exempel att en dyr tågresa får högre utsläpp än en flygresa.

Det här exemplet kan hanteras väl med utgiftsmetoden, genom att dela upp färdsätt på olika konton (som Regnskap Norge föreslår i sin uppdaterade standardkontoplan) eller genom att använda uppgifter från reseräkningar. Vår högsta prioritet är att öka precisionen i datainsamlingen, så att vi kan mäta de direkta resultaten av företagets insatser över tid.

Vi ser att några av våra kunders viktigaste behov är att automatisera data för Scope 2, få fram detaljerade uppgifter från fakturor (Scope 3 kategori 1 – köpta varor och tjänster) och hämta in data av hög kvalitet om anställdas resor (Scope 3 kategori 6 – affärsresor). Och, där det är relevant, att ersätta finansiella data med data från dessa källor.

Vi har funktionalitet under utveckling som gör det möjligt för företag att sätta upp indikatorer och mäta dem över tid, till exempel antal flygresor eller förbrukning av olika typer av bränsle. Företaget kan ersätta finansiella data (utgiftsdata) för varje indikator med mer exakta data som antal, kWh och liter (aktivitetsdata), och gå från generiska utsläppsdata till mer produktspecifika data (till exempel från EPD:er).

När lanseras ny funktionalitet med indikatorer för hållbarhetsrapportering?

Funktionaliteten som är under utveckling byggs så att den lanseras löpande under Q1 2025.

Paketet kommer att innehålla indikatorer för energi och växthusgaser, E1-5 och E1-6 i ESRS. Ett urval av S och G kommer också att läggas till.

Kommer ny funktionalitet för indikatorer att vara anpassad till rapporteringspunkterna i CSRD när det gäller ESRS-taggning enligt ESEF-formatet?

Ja. Filformatet för hållbarhetsrapportering är XBRL (eXtensible Business Reporting Language), som kommer att standardiseras i flera varianter av Brønnøysundregistrene i Norge. Först bland dessa är ESRS för CSRD-rapportering, och därefter kommer sannolikt egna standarder för mindre företag, som ESRS-LSME och VSME.

När Brønnøysundregistrene har definierat filformaten för hållbarhetsrapportering kommer vi att stödja dem och möjliggöra direkt uppladdning till Altinn och annan digital delning.

Kan verktyget användas för att rapportera till olika aktörer, som Miljöfyrtornet eller CSRD?

Ja. Verktyget byggs för att hjälpa små och medelstora företag att uppfylla både direkta och indirekta krav på klimat- och hållbarhetsrapportering. Data som samlas in i verktyget sammanställs för olika ändamål och i rätt format, som EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering eller Miljöfyrtornet.

Finns det planer på att kunna filtrera på konto eller kostnadsbärare vid import av SAF-T-filen? Det skulle bland annat vara värdefullt för projektredovisning.

Vi ser att flera av våra kunder behöver projektredovisning. Vi undersöker hur och när vi ska lösa detta, så att de som använder kostnadsbärare eller dimensioner i sitt bokföringssystem kan dra nytta av den detaljnivå de har tillgänglig. Det kommer att gälla både kunder med ERP-integrationer och de som laddar upp SAF-T-filer.

Vem kan använda verktyget

Måste man ha ett affärssystem från Visma för att använda verktyget?

Nej, det behövs inte. Vi erbjuder filuppladdning (SAF-T-fil) för alla kunder. Kontakta support@disruptingit.no så hjälper vi er att komma igång.

Kommer klimatrapporteringsverktyget att bli tillgängligt för kommuner och regioner?

Ja, vi arbetar för att verktyget ska vara användbart även för kommuner och regioner. Med vår klimatexpertis vill vi stötta er i arbetet med att minska utsläppen. Hör gärna av er med synpunkter!

Kan verktyget även användas av stora företag, eller är det främst för mindre företag?

Vi bygger verktyget för små och medelstora företag, med fokus på att det ska vara enkelt och användarvänligt. Det gynnar alla.

Funktionaliteten som byggs är lika användbar för stora företag som för små och medelstora. För stora företag som nu testar interna processer och verktyg för CSRD kan klimatrapporteringsverktyget vara ett användbart komplement, som mycket enkelt och till en rimlig kostnad kan täcka några utvalda och ofta utmanande områden inom hållbarhetsrapportering. Många företag har redan bäst kontroll på andra områden, som styrning och sociala indikatorer, och behöver därför inga externa verktyg för det.

Andra frågor

Hur hanteras dubbelrapportering i verktyget?

Verktyget ser till att allt rapporteras i enlighet med gällande regelverk och standarder. Finansiella data är redan bokförda, så ingenting räknas dubbelt och allt kommer med. Det är en av de stora fördelarna med att börja med utgiftsmetoden. När verktyget låter användaren lägga in aktivitetsdata (som liter bränsle) kontrollerar vi mot de konton där bränsle vanligtvis bokförs. Antingen ersätts rätt utgiftsdata, eller så varnas användaren om att systemet inte hittar motsvarande utgifter, vilket innebär att de är bokförda på ett okänt konto och behöver flyttas eller omkategoriseras.

Dubbelräkning mellan företag är en naturlig del av GHG-protokollet. Ett transportföretag ska redovisa sin egen bränsleförbrukning som Scope 1-utsläpp, allt inköpt bränsle under Scope 3 köpta varor och tjänster, och all såld bränsleförbrukning (transporttjänster) under Scope 3 nedströms transport. Och den som köper transporttjänsterna ska använda några av samma siffror under sina Scope 3 köpta varor och tjänster.