Scope 3.13: Nedströms leasade tillgångar

Lär dig hur Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) definierar Scope 3.13-utsläpp, hur protokollet rekommenderar att de beräknas och hur de faktiskt beräknas i Klimatrapportering

Hur definieras Scope 3.13-utsläpp i GHG-protokollet?

Scope 3.13 omfattar utsläpp från driften av tillgångar som ägs av det rapporterande företaget (i rollen som leasegivare) och hyrs ut till andra aktörer, förutsatt att utsläppen inte redan ingår i Scope 1 eller Scope 2. Kategorin gäller leasegivare (dvs. företag som tar emot betalningar från leasetagare).

Leasade tillgångar kan ingå i ett företags Scope 1- eller Scope 2-inventering beroende på typ av leasing och vilken konsolideringsmetod företaget använder för att definiera sina organisatoriska gränser (se tabellen nedan).

Hur rekommenderar GHG-protokollet att Scope 3.13-utsläpp beräknas?

Nedströms leasade tillgångar skiljer sig från uppströms leasade tillgångar genom att de leasade tillgångarna ägs av det rapporterande företaget. Tillgången till information beror på vilken typ av tillgång som hyrs ut. Ett företag som hyr ut fordon kan till exempel behöva begära bränsle- eller körsträckeuppgifter från leasetagarna för att kunna beräkna utsläppen.

Beräkningsmetoderna liknar dem som används för Scope 3.8 (Uppströms leasade tillgångar). Enligt protokollet kan företag därför använda någon av följande metoder för att beräkna Scope 3.13-utsläpp, listade från högst till lägst noggrannhet: den tillgångsspecifika metoden, den leasetagarspecifika metoden eller genomsnittsdatametoden.

1. Tillgångsspecifik metod
   • Metoden innebär att tillgångsspecifika data om bränsle- och energianvändning eller Scope 1- och Scope 2-utsläpp samlas in från leasetagarna.
   • Möjliga aktivitetsdata:
     1. Tillgångsspecifika data om Scope 1- och 2-utsläpp, ELLER
     2. Tillgångsspecifik användning av bränsle och el, ånga, värme och kyla, OCH
     3. I förekommande fall data om utsläpp som inte kommer från förbränning (dvs. industriella processutsläpp eller diffusa utsläpp).
   • Möjliga datakällor:
     1. Leasetagarens energifakturor, tillgångsspecifika mätaravläsningar
     2. Leasetagarens affärssystem (ERP)
     3. Leasetagarens inköpsunderlag
   • Utsläppsfaktorer som behövs:
     1. Plats- eller regionspecifika utsläppsfaktorer för energikällor (t.ex. el och bränslen) per förbrukningsenhet (t.ex. kg CO2e/kWh för el, kg CO2e/liter för diesel)
     2. Utsläppsfaktorer för diffusa utsläpp och processutsläpp
2. Leasetagarspecifik metod
   • Metoden innebär att Scope 1- och Scope 2-utsläppen samlas in från leasetagaren/leasetagarna och fördelas på den aktuella leasade tillgången.
   • Metoden används när det rapporterande företaget saknar specifika data på tillgångsnivå.
   • Möjliga aktivitetsdata:
     1. Tillgångens fördelningsandel (total yta/volym/mängd av det rapporterande företagets leasade tillgångar)
     2. Leasetagarens Scope 1- och Scope 2-utsläpp
     3. Leasetagarens totala bränsle- och elanvändning
     4. I förekommande fall data om utsläpp som inte kommer från förbränning (dvs. industriella processutsläpp eller diffusa utsläpp).
   • Möjliga datakällor:
     1. Leasetagarens leasing- och hyresavtal
     2. Leasetagarens energifakturor
     3. Leasetagarens mätaravläsningar
     4. Leasetagarens hållbarhetsrapporter
   • Utsläppsfaktorer som behövs:
     1. Plats- eller regionspecifika utsläppsfaktorer för energikällor (t.ex. el och bränslen) per förbrukningsenhet (t.ex. kg CO2e/kWh för el, kg CO2e/liter för diesel)
     2. Utsläppsfaktorer för diffusa utsläpp och processutsläpp
3. Genomsnittsdatametod
   • Metoden innebär att sekundärdata (som byggnadens golvyta och byggnadstyp) multipliceras med relevanta branschgenomsnittliga utsläppsfaktorer.
   • Genomsnittsdatametoden bör användas när inköpsunderlag, elfakturor eller mätaravläsningar av bränsle- eller energianvändning saknas eller inte är tillämpliga.
   • Möjliga aktivitetsdata:
     1. Golvyta för varje leasad byggnad
     2. Antal leasade byggnader per byggnadstyp (t.ex. kontor, butik, lager, fabrik osv.)
     3. Antal och typ av andra leasade tillgångar än byggnader som ger upphov till Scope 1- eller Scope 2-utsläpp (t.ex. tjänstebilar, lastbilar).
   • Möjliga datakällor:
     1. Forskningsrapporter
     2. Nationella statistikdatabaser
   • Utsläppsfaktorer som behövs:
     1. Genomsnittliga utsläppsfaktorer per golvyta, uttryckta i utsläpp per använd kvadratmeter (t.ex. kg CO2e/m2/år)
     2. Genomsnittliga utsläppsfaktorer per byggnadstyp, uttryckta i utsläpp per byggnad (t.ex. kg CO2e/mindre kontorsbyggnad/år)
     3. Utsläppsfaktorer per tillgångstyp, uttryckta i utsläpp per tillgång (t.ex. kg CO2e/bil/år).

Hur beräknas Scope 3.13-utsläpp i Klimatrapportering?

Klimatrapportering stöder för närvarande inte Scope 3.13.

Hur visas Scope 3.13-utsläpp i Klimatrapportering?

Appen

Klimatrapportering stöder för närvarande inte Scope 3.13.

Rapporten

Klimatrapportering stöder för närvarande inte Scope 3.13.